resanmotbebis

I dag är alltså dagen då vi ska träffa läkaren på reproduktionsmedicin för första gången och jag är skitnervös...
Jag är i nuläget fullt övertygad om att vi inte kommer få hjälp, fråga mig inte varför utan jag har bara den känslan, pessimist som jag är...

Vi har inte fått några svar på de blodprover vi sände och därför är jag också övertygad om att vi båda just nu har både HIV och klamydia och en eller annan disfunktion på sköldkörtlarna...sån är jag.. Inget att göra något åt.

Har försökt att googla på läkaren men inte hittat något direkt mer än att hon har låg stresstolerans....

Hon verkar vara ung och har inte jobbat så länge på repro...bra eller dåligt? Jag vet inte...

Är orolig för att de ska säga nej till att ta ut spermier via nål eftersom Darling ändå har lyckats få "sädesavgång" (som man enligt sexrådgivaren ska kalla det för att ta bort fokus på den sexuella biten- varför man nu ska göra det när det faktiskt handlar just om sex??) men det är ju inte så att det händer lättvindigt eller ens ofta så jag vet inte...

Nervös är jag... men i eftermiddag vet vi förhoppningsvis vad som väntar oss i höst...